Tillbaka i Provence

Vi lämnade Languedoc efter några timmars solande och några dopp i poolen för att återvända till ett betydligt varmare och även blåsigare Provence.
Efter pizza till lunch packade vi bilen och vinkade av systern och svågern. Killarna hade redan lämnat på mogonen för att ta flyget hem till Sverige. Många avsked samma dag.
Vi har haft två roliga dagar med massor av skratt. Kul att kunna träffas även på semestern. När vi lämnat huset och svängt ut från byn undrade mannen helt plötsligt var han väska med plånbok och telefon fanns. - Jag bara stirrade på honom och sade STANNA! Ännu en gång hade vi kört i från delar av packningen och i samma väska fanns min nyinköpta bikini. Jag tror det har gått troll i årets badetöj. Det var bara att vända tillbaka och hämta väskan. Svågern hotar med att fixa remiss till Minneskliniken. - Ja vem vet. Det kanske är dags.

Väl ute på motorvägen var det mycket trafik denna franska nationaldag och många som enligt mannen inte kan köra bil. Jag håller med. - Hur kör folk? Huller om buller, ena minuten i 80, nästa i 120. Jobbigt när hastigheten är ryckig och avstånden för korta.

Tak över bilen = skugga

Fransmännen är duktiga på fina och genomtänkta rastplatser. Skönt att kunna parkera bilen under tak när solen gassar och temperaturen är 36 grader.

Temperaturen steg ju mer vi närmade oss Provence. Det är en torrare och varmare del av Frankrike där vi har hus om man jämför med där systern valt att bosätta sig. Deras lanskap är mjukare, frodigare och väldigt grönt.

Mjukare och grönare landskap

I dag lördag valde vi att åka till Verdonfloden och bada. Vi lämnade byn ganska tidigt och var vid badet redan 11. Då var det stilla och skönt.

Still förmiddag

Vi misstänkte redan på vägen dit att det skulle kunna bli folkvandring till badet denna varma lördag.

Trångt på den lilla byvägen till floden

Vi fick någa timmar med en god bok och fika innan anstormningen inträffade då vi valde att försiktigt packa ihop våra saker för att åka hem till trädgården istället.

Picnic bakom huvudet på mig

Några vänner eller blivande ovänner packar upp sin picnic med allt vad det innebär bakom mitt huvud samtidigt som de gapar och skriker på varandra. Till slut blev det mest obehagligt och mannen var först med att packa ihop sina saker men jag var snabbt efter. Jag blev så nervös att jag inte lyckades få ihop stolen på rätt sätt och vågade inte heller byta om utan tog raskt mina saker upp till bilen. De bråkade och var högljudda medan vi packade in våra saker i bilen och skrek fortfarande när vi körde i väg. Varför de bråkade? Inte en aning, men vi tror att någon glömt något. Det måste ha varit något väldigt viktigt.

I kväll blir det paella och jazz på Bistron i den ljumma kvällsbrisen. Ska bli mysigt. Det är dags att gå in och fräscha till sig lite inför kvällen.