Mistral, brand och möte med verkligheten efter Sisteron..

Sista dagen var i går och mistralvinden svepte runt byn och fick det att tjuta och ruska om huset så att man trodde hösten kommit. Det är alltid en del pyssel med trädgården när det är dags för hemfär och efter att alla mina blommor från trädgården var utplanterade och bortadopterade så åkte en sväng till sjön för att sola och bada en sista gång. Vid floden var vinden rejält blåsigare än i byn.

Vita gäss på Verdonfloden

 Det är första gången jag sett vita gäss på Verdonfloden. Bada? - nä, vi hade fullt sjå med att hålla kvar våra madrasser som vi försökte ligga på. Bada var absolut inte att tänka på. Jag gick inte ens och kände på vattnet vilket i och för sig var tur för då hade badgrejorna blåst i väg. Mannen fick hålla min madrass medan jag sprang runt och letade stora stenar för att lägga på badgrejorna och sedan höll jag i hans medan han fixade stenar. Jag låg näst intill stilla i 3 timmar på min madrass och läste. Satt upp och fikade, men kaffet höll på att blåsa i väg.

Håll i boken!!

Efter 3 timmar packade vi hjälpligt ihop våra saker och for hemåt. Då hade vi fått sms från Halmstaparet som åkt till Cassis men hört rykten om brand i närheten av byn.
En brand i sådan stark vind kan få katastrofala följder och är svårsläckt. Vi upptäckte röken när vi närmade oss byn och kände den stickande röklukten när vi steg ur bilen. Det är otäckt och skrämmande med bränder och  man känner sig ganska liten och oskyddad. Nu var det inte så nära som vi trodde utan branden var borta vid motorvägen vid Peyrolles, men jag sade ändå till katten att hålla sig i närheten för eventuell evakuering.

Röken syns till höger om träden. Bild tagen från vårt fönster.

 Efter packning, städning och pyssel åt vi ännu en middag hos amerikanskan. Det var första gången på hela semestern vi fick flytta inomhus och avsluta middagen. Vinden gjorde kvällen kylig och efterrätten intogs inne i skydd för mistralen.

Morgonen blev tidig och sömnen har varit så där. Vinden har slitit i huset hela natten och vi fick sova med med stängd fönsterlucka. Mörkt och varmt.!

Vi lämnade byn och katten vid 9-tiden. Den stickande röklukten fanns kvar och man kunde fortfarande se röken från branden när vi körde över bergen mot motorvägen.

Ska ni lämna mig här?

Det känns inte bra att lämna lilla Mystique, men hon har sin egen familj och hennes "semester" med knävila, borstning och god mat är över och nu kommer en kattvardag. Vi ses i september!

Det tog inte många mil förrän semestervärmen tog slut och verkligheten med normal temperatur träffade på oss. Redan efter Sisteron sjönk temperaturen till 16 grader och därefter har den varit nere och vänt på 12 grader för att sedan öka till 16 igen. Förutom låg temperatur är det även regn. Vi som har önskat oss ett rejält regnväder i Provence har genast tagit tillbaka vår önskan. 16 grader, regn och flipflop!

Sommarväder i Tyskland

Vi har tagit in på hotell i Walldorf iklädda shorts, T-shirt och flipflop. Det känns inte som en klädsel passande för detta väder, men jag har inte packat några andra skor. Jag sladdar runt i flipflopsen! Däremot har jag fått användning av både paraply och jeansjacka.

På väg mot schnitzel!

Vi promenerade till centrum i Walldorf för att hitta en god schnitzel med pommes. Stannade vid en restaurang på torget där vi varit flera år tidigare när barnen var små och ätit Flamkuchen. Här träffade vi på Tomelillaparet från byn i Provence och tilsammans åt vi en god middag. Konstigt! Vi startar från samma by på morgonen helt ovetande om den andres avfärd och 85 mil senare träffas vi på samma restaurang i Tyskland. Nu ligger vi matstinna på hotellrummet i varsin säng och kollar på tysk TV.
Vi hittade ett prisvärt hotell, Astralis, som vi aldrig bott på tidigare. Kan rekommenderas.

Nu har mannen fått i gång fläkten i rummet och nu har vi Mistral även här. STÄNG av skiten,

Håll i hatten!! Mistral i Tyskland.